Skäms du när du vilar? Det är ju galet egentligen! Som att man ska behöva ursäkta sig för att man vilar? Att försvara sitt vilande med att man faktiskt jobbat jättemycket innan vilan. Jag vill säkra upp för min vila, min slöhet, min lathet innan genom att jobba ihjäl mig nästa, tacka ja till allt och sedan ändå skämmas…. bli påkommen med handen i koburken liksom om jag sitter i skuggan och småslumrar…
Men det behöver jag ju inte göra! Vi har rätt att vila! rätt till vila! Tror att vi kvinnor i större utsträckning än män måste rättfärdiga en eventuell paus i hängmattan.
Vi såg rapporten för ett par år sedan om att mäns stressnivå sjunker när de kommer hem – de går i i parasympaticum och kan vila, mesans vi kvinnor går in i sympaticus och en stress av plikter drar igång… Och skulle jag ha ledig tid, då måste jag ursäkta mig för att sätta mig ner och göra ingenting.

Vilan och sömnen är livsviktig. För många kvinnor som håller på att stressa ihjäl sig så handlar det egentligen bara om att de måste få sova. Vilan ligger inte långt efter. Hur mycket dötid har vi i dag? Förr fanns det mikropauser hela tiden, på en buss, på väg till jobbet, på väg hem, i en bilkö, i rulltrappan, när vi väntade på barn som tränade eller höll på med aktiviteter och så vidare. Nu fylls alla dessa mikropauser med sociala medier. Vi facebookar och instagrammar, skriver sms, lyssnar på poddar och läser bloggar. Ingen rast ingen ro. Men vi vet att det är livsviktigt att vila. Att bara ligga på en soffa och vila och låta tankarna flöda fritt. Tyst och lugnt och stilla.

Psykiatrikern Anders Hansen, författare till boken Hjärnstark, säger:

”Hjärnan går ju inte in i flight mode när vi dagdrömmer, utan när vi funderar planlöst aktiveras flera områden sammanbundna i ett nätverk som kallas default mode network.
” Det är detta område som är viktigt för kreativiteten. Det är när vi gör typ ingenting eller väldigt repetitiva saker, som att diska eller kratta löv som vi får våra bästa idéer.
”Att inte göra ett skit då och då är bra för kreativiteten, men det påverkar också hur vi mår. Vi stressar ner.

Vi är inte utvecklade för att vara verksamma hela dagarna. Anders Hansen har sett hur den här stressen påverkar oss, han har börjat schemalägga dötid för mig själv. Han skriver jag in DÖTID i kalendern! Jag vet fler som gör det, jag förökar, men det slutar med att jag tullar på den tiden och sedan är den borta innan den ens började! Tänk om, gör om, gör rätt! Ta vilan på allvar, få in den i dina dagar, även om den är schemalagd! VILA!