Våga ät! Våga även vara hungrig!

Våga låta kroppen känna hunger. Det är professor Charlotte Erlanson-Albertssons bästa råd i kampen mot övervikt. Hon säger enkelt och bestämt att vi bör äta tre stadiga mål och ha en aktiv fritid. 

Charlotte har t ex forskat på vilken mat som skapar mest sötsug, och undersökt hur människor påverkas av olika sorters mat. Ett sätt som forskarna använder för att se vad som händer i kroppen är att ta blodprov för att se hur produktion av mättnadshormoner förändrats.

Att det är farligt med en ojämn blodsockerskurva får vi ofta höra idag och många äter något direkt när de känner sig lite hungriga. Detta bidrar till att vi väger mer, enligt Charlotte.

– Mellan målen är det viktigt att låta kroppen känna hunger, poängterar Charlotte.

– Men varför får de som vill gå ner i vikt ofta rådet att äta flera mindre mål om dagen? Viktväktarna rekommenderar ju t ex runt sex mindre mål, och det är ju dokumenterat att de har hjälpt många att gå ner i vikt

– Det är lättare att få en jämn och frisk viktkurva med tre mål om dagen. Våga låta dig bli hungrig det är den bästa kryddan. Man är mer kreativ och kommer ihåg bättre när man är lite hungrig. Energimässigt klarar inte kroppen av småätande.

– Du måste hinna förbränna dina kalorier innan du har mer inkomster. Småätande ger toppar och dalar i din blodsockerhalt och det är inte bra.

De ska hinna gå 5-6 timmar mellan måltiderna för att få igång fettförbränningen, enligt Charlotte. Under måltiderna är det viktigt att man blir mätt. Sedan är det viktigt att bli hungrig. Har man en aktiv fritid eller jobb ska man äta en större mängd mat under de tre måltiderna.

Undantag är unga och äldre som behöver fylla på depåerna oftare. Det kan vara en frukt innan lunch och mellanmål på eftermiddagen.

Vi måste ha en varierad kost för att få i oss alla vitaminer som inte kroppen kan skapa själv.

Idag har många dåliga matvanor och ett stillasittande liv framför datorn eller framför tv:n. Många säger sig ha det för stressigt för att laga mat och för lite tid för att träna. Men hur ska vi motverka de hälsoproblem som övervikt kan skapa? Är det samhällets eller individens ansvar?

– Man bör äta tre stadiga mål och ha en aktiv fritid, säger Charlotte Erlanson-Albertsson enkelt och bestämt.

Källa: Vetenskap&Hälsa

Jämför du dig med andra?

Jag är expert på att jämföra min form och min kropp med andras, vilket gör mig galen! Särskilt när jag som 45 åring jämför mig med en 25 åring! Hur dum får man vara? Jag måste lära mig att vända blicken inåt och fokusera på de framsteg jag gör, har gjort och utgå från min egen ålder. Jag måste ge mig uppskattning, för då kommer jag må bättre.

bloggen_1_53f0d2509606ee3d4df3a213
Känn efter hur din form är , kolla utefter dessa punkter till exempel:
  1. … dagligen stå upp mer än du sitter.
  2. … kolla hur man hanterar stressade situationer – även efter kl. 16.30!
  3. … hur snabbt kan man hämta andan och sänka pulsen efter en spurt eller ett högintensivt träningsprogram.
  4. … äter sunt och varierat.
  5. … tar trapporna utan problem.
  6. … klarar att göra olika typer av träning – t ex löpning, styrketräning, yoga, osv.
  7. … har god balans, där dina muskler och leder fungerar optimalt.
  8. … tycker då och då att du faktiskt är bra!

Så jag ska bara mäta och jämföra min fysiska form i realistiska saker, med mig själv,  jag måste vara snäll och realistisk! Jag är 45 inte 25 eller ens 35!!!

Fakta: Så påverkas kroppen av….

Fysisk träning:

  • Stresshormonet kortisol minskar.
  • Ändrade halter av signalsubstanser i hjärnan.
  • Bortrensning av stressrelaterade substanser från blodet.
  • Nybildning av nervceller i hjärnan.
  • Ökad halt av tillväxtfaktorer som stimulerar tillväxt och reparation av nervceller.
  • Ökad närvarokänsla.
  • Ökad känsla av kontroll.
  • Ökad upplevd självförmåga.
  • Flyttar fokus, bort från negativa tankar.

Långvarig stress:

  • Kroppens produktion av nedbrytande stresshormoner ökar.
  • Immunförsvaret försämras.
  • Blodtrycket höjs.
  • Kroppens resurser töms.
  • Livsviktiga vävnader i muskulatur och nervsystem börjar brytas ner.
  • Kroppen varnar med symptom som trötthet och energibrist.
  • Typ 2-diabetes, bukfetma, hjärt-kärlsjukdom, förändringar i bukspottkörteln, depression, ångest, sömnproblem.

Källa: Träna bort den stressrelaterade ohälsan

Alltid glad?

Är jag alltid glad? Pigg och kry?  Har jag alltid en sån positiv syn på tillvaron som jag förmedlar till mina patienter och elever? ”Hur kan jag har en glad syn på livet hela tiden?”

Absolut inte! Inte hela tiden! Inte en chans. Jag tillbringar också tid i skuggorna. Där mitt sinne tungt och mörkt. Men tänker att finns det mörker då finns det också ljus. Vi måste uppleva både. Vi kommer att hänga i luften mellan dessa humör också, vi kommer inte vara än det ena en det andra HELA tiden! Vi kommer falla. Vi kommer sjunka. Vi kommer att balansera på linjen. Men vi behöver inte drunkna. Känn allt som finns att kännas.Känn extra mycket i det som känns bra.

Men ge lite tid åt processen att komma ihåg, att alla sinnesstämningar är okej, vi växlar, vi byter i olika sammanhang och vi upplever skiftningar. Vi går igenom det mesta. Vi går vidare.

Och ibland är det SÅ SVÅRT. Men försök. Försök att vara medveten om var du är i humöret. Och våga testa något nytt. En ny rutt. Och sen sist men inte minst komma ihåg vad man har. Och stanna upp, och andas! Andetaget är så viktigt, så basalt och går alltid att hitta tillbaks till.

Detta blev lite måndagsfilosoferande!

 

Det börjar balanseras upp

Balans mellan psyke och det fysiska, balans i kropp och själ verkar vara på framtåg. Läser en artikel i chef.se om att chefer vill  komma mer i balans. Det är inte bara prestigefyllt att springa maraton och göra ironmans.  Visserligen är det fler chefer som tränar i dag än för fyra år sedan, rent generellt, visar Chefs nya undersökning. Över hälften tränar sin psykiska hälsa genom yoga, meditation och mindfulness.

Svenska chefer har en helt ny medvetenhet om vikten av psykiskt välbefinnande. Mer än hälften av de totalt 2 984 personer som svarat på Chefs träningsundersökning uppger att de tränar sin psykiska hälsa. En tredjedel lägger mer än två timmar i veckan på det.

Och det man framför allt ägnar sig åt är kontemplativa former av yoga som kundalini, yinyoga och medicinsk yoga (21 procent), samt meditation och avslappningsövningar (21 procent) och mindfulness (17 procent).

”Att mer än hälften av deltagarna i undersökningen säger att man tränar sin psykiska hälsa tyder på att man är medveten om att hälsa är ett långt bredare begrepp än att vara i fysisk form”, säger Ulrica von Thiele Schwarz, psykolog och forskare vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet.

”Att så många chefer vill träna ’psyket’ är ett tecken på att de är stressade. Men man måste komma ihåg att när stressen blir alltför långvarig ökar risken för depression. Och då är fysisk träning minst lika effektivt som kbt eller annan standardbehandling. Vi har till och med sett i en omfattande studie att det är mer effektivt.”

bildstor

”Undersökningen bekräftar den bild som många har av ett ökat fokus på hälsa med ett ökat tränande som resultat. Det är roligt att se”, säger Ulrica von Thiele Schwarz som betonade vikten av träning som ett kraftfullt verktyg för att klara tung belastning redan vid Chefs förra undersökning.

Hennes forskning har visat att de som tränar på arbetstid är mer produktiva, vilket inte minst gäller chefer som ofta har bättre möjlighet att planera sin egen tid.

Källa:chef.se

Så bra tänker jag! Att även den själsliga biten och hälsan lyfts fram så det inte bara är prestationsidrotter som lyfts upp och fram. Det tackar vi för.

Egentid

Finns den? behövs den? Ska den ske på bekostnad av umgänge med dina nära och kära? Eller ska du klämma in den där den minst inkräktar på dit övriga sociala liv?

Jag tycker om att vara själv, att det är tyst, att glida undan. Men jag försöker göra det i samband med övriga familjens aktiviteter eller då väldigt tidigt på morgonen. Det fungerar för mig. Ibland har jag egna resor som fyller på ny energi och gör mig snällare.

Jag tror att alla mår bra av att vara solokvist då och då. I alla fall om man lever ett liv med sociala åtaganden, asocialt arbete, familj och intressen. Då måste man nog kliva av karusellen ibland för att ladda om.

Vill du känna sig mer avslappnad på en daglig basis? Vad sägs om att testa att ta lite tid att helt ensam?

Våra liv kretsar ofta och mycket kring andras liv: vänner, familjemedlemmar, medarbetare – så ibland glömmer vi hur det är att vara ensam. Att vara ensam kan vara ett av de bästa sätten att slappna av och minska den stress som vi alla bär runt på i våra kroppar, varje dag.

Försök att hitta några minuter att vara ensam på  och gärna på en regelbunden basis. Lyssna till ditt hjärta, påminn dig om dina avsikter, omvärdera dina mål och dina aktiviteter. Ibland kan det hjälpa dig att få ett nytt perspektiv på livet, just de där stunderna av egen tid. Ta tid för dig själv och känna efter vad dina egna känslor befinner sig. Det är så lätt att man fångas med att man inte lyssnar på sin inre intention, gör det. Ibland.

Biter du på nätterna?

Bruxism, pressa tänderna, stressad?

Antalet personer som använder bettskena har ökat med nästan 30 procent sedan 2009. Förklaringen tros vara stress och det är framförallt unga kvinnor som skaffar bettskena.

bettskenor3_445

Tänderna ska egentligen bara komma i kontakt när vi äter, ändå är det många som gnisslar tänder om nätterna och pressar samman käkmusklerna under dagen utan att de tänker på det.

Spända käkmuskler kan orsaka spänningshuvudvärk som ger smärtor i både huvud och nacke. För att motverka detta brukar man använda bettskena. För att få en bettskena som passar ens mun gör man först ett tandavtryck i en blå massa som sedan används som mall när bettskenan ska tillverkas.

Enligt ny statistik som Försäkringskassan tagit fram åt SVT Nyheter har förskrivningen av bettskenor ökat med 27 procent sedan 2009. 

En teori till att allt fler använder bettskena är stress. Vi lever en mer pressad livsstil idag, vilket kan vara en bidragande orsak till att många spänner käkarna utan att veta om det. Unga kvinnor är till exempel överrepresenterade bland de som får bettskena förskrivet och kanske beror det på att kvinnor känner sig mer stressade av att försöka få ihop barn och karriär. Gruppen kvinnor som bettskeneanvändare har ökat med 68 procent sedan 2009.

Rent generellt har smärtor i mun och ansikte varit underbehandlat enligt specialister på området, och idag är både patienter och tandläkare mer medvetna om behandlingen. Källa:Doktorn.se

Och jag vet att även vår yrkeskår kan hjälpa till när detta sker. Med massage, akupunktur, triggerpunktbehandling och träning. Så om du inte fått hjälp av tandläkare testa att kontakta din naprapat.

Googlar du hur sjuk du är?

Allt fler googlar sina symtom redan innan de besöker en läkare, något som represententer för läkarkåren menar är både positivt och negativt. 

Det är tidningen Metro som har intervjuat bland annat Heidi Stensmyren, läkare och ordfröande i Läkarförbundet, som ger sin syn på att många har googlat sina symtom innan läkarbesöket.

Heidi Stensmyren menar att fenomenet att allt fler googlar sina symtom leder till den positiva effekten att många är pålästa och har kunskap redan innan de täffar läkaren. Nackdelen är dock att det i informationsmängden även kan finnas felaktig information och att läkaren då måste lägga tid på att visa att det inte stämmer. Därför är det viktigt att du är källkritisk när du googlar dina symtom och att du känner att du kan lita på källan.

 

shutterstock_174393956-google-halsa-medicin-valbefinnande-googla-googling-halsoinformation-doktorn-doktorn-com-add-health-media-1177-medicin-netdoktorMetro har även intervjuat Elisabeth Bondeson, specialistläkare i allmänmedicin på Närhälsan i Landvetter och Hindås. Även Elisabeth Bondeson menar att källkritik är viktigt och konstaterar samtidigt att det kan vara bra att googla innan då man själv kan ta reda på vad det är för något och då kanske inte behöver uppsöka sjukvård. Samtidigt konstaterar hon till tidningen att det även kan leda till att man blir väldigt orolig i onödan.

Att du är insatt i din diagnos innan du söker vård leder till att fler frågor ställs och fler svar krävs av läkarna menar Elisabeth Bondesson. Då får läkarna helt enkelt en mer pedagogisk uppgift än tidigare.

Det är dock inte bara patienter som använder sig av Google. Även läkarna använder sig av bland annat sökningsmönstret för att anpassa sin information beroende på vad som är på gång och vad befolkningen googlar på. Källa: doktorn.se

Lite roligt på söndagsmorgonen…

Taget ur Aktiv Träning rakt av… Roliga tankar som dyker upp när man är ute och springer… Eller tränar … Och vissa också när jag yogar.
Din dumma GPS! Börja fungera nu så att jag kan komma i gång!

Det går lite långsamt i dag. Kanske behöver jag nya skor?

Jag klarar inte av att löpa till den här musiken!

Wow! Jag fick precis en genial idé. Vänta bara tills de andra på jobbet för höra om den!

Min GPS måste vara trasig. Jag sprang HELT klart längre än så. Och snabbare!

Svett i ögonen! Svett i ögonen! Usch vad det svider! Svett i ögonen!

Snälla kroppen! Jag lovar att aldrig mer dricka coca-cola och äta chips som jag gjorde i går. Om du bara slutar att göra så ont!

Aj! Vad var det? En muskelbristning? Ska jag stanna? Kanske har jag pressat kroppen långt över gränsen för vad som är möjligt för människan… Nå, nu gick det över. Puh! Det var på gränsen.

En annan löpare närmar sig. Ska jag vinka? Eller nicka? Eller… Nä, nu är det för sent.

Vad var det nu för genial idé jag hade fått? Den är helt borta!

Nej! Min löparklocka har stannat under rundan! Nu är allt bortkastat!

Ahhh, äntligen färdig! Nu har jag gjort mig förtjänt av en coca-cola. Och kanske några chips om det finns några kvar…