Gamnacke?

Nacksmärtor definieras som smärtor eller obehag i området från undersidan av kraniet ned till den översta delen av skuldran. Nacksmärtor är ett mycket vanligt symtom bland befolkningen. Kvinnor är mer ofta drabbade än män. Ungefär 50 procent av befolkningen har någon gång haft nacksmärtor.

Nacksmärtorna är ingen sjukdom i sig själv utan snarast ett symtom. Symtomen kan bero på flera orsaker. Är smärtorna akuta – det vill säga ett plötsligt uppkommet tillstånd med kraftig smärta – kan det röra sig om så kallat facettledsyndrom eller om myos (ömmande muskelknutor). Om halsen samtidigt hålls sned på grund av muskelkramp kallas det för nackspärr eller torticollis. Har nacksmärtorna varat mer än 3 månader kallas det för kroniska nacksmärtor.

Om du lider av nacksmärta, börja med att se över dessa vanor och rörelsemönster:

Tittar du ner? Lutar du huvudet nedåt vid din skärm hela dagen, det sätter stor press på halsen. Samsar du ständigt? Lyft blicken! Att ständigt luta halsen framåt kan leda till en rad problem, bland annat nacksmärta och ömhet, övre ryggmuskelskramper och även tidig debut av förslitningar i nacken. Gamnacke alltså. Se över din arbetsställning och ergonomin i din vardag generellt.

Röker du? Vad du kanske inte vet är att rökning faktiskt förvärra degenerativa disksjukdom i halsryggen. Små kärl som försörjer disken får sämre funktion om du röker. Näring till disken minskar.

Sover du på magen? Ställningen ger mest fysisk stress på halsen, eftersom denna position kräver att roterar huvudet kraftigt åt sidan och placerar halsen i en obekväm vinkel. Se över vilken kudde som passar dig bäst. Eller ha en platt kudde som hjälper din nacke och rygg i ett mer obelastat läge.

Det är viktigt att veta att akuta nacksmärtor ofta försvinner av sig själv utan behandling. Nacksmärtor som varat en kortare tid kan behandlas med manuella metoder och smärtstillande medicin. Vid nacksmärtor som varat längre än 3 månader kan följande fyra behandlingsalternativ erbjudas:

  • Naprapatisk behandling
  • Kiropraktisk behandling
  • Styrketräning
  • Sjukgymnastik

Dessa behandlingsalternativ visade sig ha lika stor effekt i en större vetenskaplig undersökning, där patienten angav minskad smärta och medicinkonsumtion samt upplevde det lättare att utföra dagliga göromål. Så sök hjälp av en Naprapat till exempel!

Sträck på er!

13267859_1045065428920286_2582802324288228458_n

Bindväven, fascian: Fascia är en sorts bindväv, bindväv är samlingsnamnet på den kroppsvävnad som ger stadga och sammanhållande funktion åt vävnader och organ samt håller muskler på plats när du spänner dem och underlättar musklernas glidrörelser mot varandra.Och det verkas finnas fler outforskade funktioner.

Det nya man kommit på de senaste åren är detta: fascia är inte bara ett muskelfodral, det kan dras samman oberoende av muskler, det känns och det påverkar hur du rör dig. Det är ett organ som dessutom svarar på stress via det autonoma nervsystemet.

Från Wikipedia: En fascia är en fibrös bindvävshinna som har som främsta uppgift att hålla muskler och muskelgrupper på plats under muskelkontraktion. Med sina glatta, vita ytor och sin placering mellan musklerna underlättar de också musklerna glidrörelser mot varandra. Kärl och nerver som leder ut i extremiteterna löper ofta längs fasciorna.

 

När fascian är frisk så är den mjuk och följsam och tillåter dig rörelse/stretch i alla riktningar innan den återgår till sin ursprungliga, normala form. Brist på fysisk aktivitet gör fibrerna stela. Långvarig stress eller belastning gör att fibrerna tjocknar då de försöker skydda underliggande muskulatur. Dålig hållning eller monotona rörelser kan förändra fascian efter dina invanda mönster. Sammanväxningar bildas bland skadade fibrer, och när de väl har bildats de är svåra att bli av med. Troligtvis har du massor med sådana sammanväxningar eller stelhet i din fascia.

Men alla dessa skador på bindväven går att återställa. Här kommer några tips:

  • Rör alla delar av din kropp. Sammanväxningar i bindväven kan ge dig rörelsesvårigheter. Detta framförallt när du inte rör delar av din kropp regelbundet. Så sträck på dig, stretcha och rör dig. Du behöver inte yoga utan ta någon minut på morgonen och morna dig som en katt.
  • Undvik vätskebrist. Fascian består till stor del av vatten och behöver behålla sin fuktighet.
  • Stretcha musklerna. Om musklerna är strama så dras den omkringliggande fascian samman och blir till slut stel, vilket trycker på både muskler och nerver.
  • Stretcha fascian/bindväven. Det gör du genom försiktig stretching under längre tid – håll stretchövningarna minst 3-5 minuter.
  • Avslappning. Ett varmt bad kan tex göra underverk.
  • Egenmassage. Med hjälp av tennisbollar och foamrollers kan du ligga på eller rulla över spända punkter. Håll försiktigt tryck 3-5 minuter.
  • Rör dig rätt efter skador. Om du haltar eller kompenserar för värk under en längre period så kan fascian anpassa sig därefter och det blir sedan svårt att hitta tillbaka till rätt rörelsemönster.

Egenvård

Fredag igen – det går så fort!  Har veckan varit bra? eller har den bara svischat förbi? Du är inte ensam i känslan att ekorrhjulet snurrar fort och allt är i ständig förändring.

Vissa dagar mår man bra, full av kärlek och acceptans till sig själv. Och sen nästa dag kan du känna dig tung och låg och inget tycks gå rätt väg. Jag vill inte  vara hård mot mig själv, jag vill vara snäll mot mig själv. Stryka mig medhårs, inte döma, inte klanka ner på mig själv.

Ju mer vi övar på att ta saker mindre hårt desto mer sannolikt är vi att vi i slutänden är mindre hårda mot våra nära och kära, våra medarbetare och inte minst mot oss själva! Ju mer vi övar desto lättare och desto mer energi får vi att röra oss med, att skratta med, att leva med.

Allt går lättare med lite själslig egenvård.

Ibland väntar vi för lång tid innan vi inser hur mycket vi borde ha tagit hand om oss själva. Men det bästa är att ingenting är permanent. Allt förändras ständigt. Så det finns alltid hopp.

Börja där du är idag och börja genomföra daglig egenvård!

12825779_165985503791367_1873391018_n

30 lika bra som 60?

Jo så är det – funkar lika bra! Man kan tro att en timmes träning är dubbelt så bra som en halvtimmes träning, men så visar det sig nu inte vara! Om man tränar i en halvtimme i stället för i en timme, så får du mer ork under resten av dagen och förbränner ändå lika mycket kalorier totalt. Det visar en studie från Köpenhamns universitet. 
Under tretton veckor följde en forskargrupp 60 tunga – men friska – danska män i deras ansträngningar för att komma i bättre form. Hälften av männen fick träna en timme om dagen, med hjärt-pulsmätare och kaloriräknare, medan den andra hälften bara behövde svettas i 30 minuter om dagen. Resultaten visar att 30 minuters motion, tillräckligt hård för att producera svett, är nog för att minska på en osund kroppsvikt.

– Deltagarna som tränade 30 minuter per dag brände mer kalorier än de borde, i förhållande till det träningsprogram som vi satt upp för dem. I själva verket kan vi se att träning i en hel timme i stället för en halv inte ger någon ytterligare förlust i varken kroppsvikt eller fett. De män som tränade mest förlorade för lite i förhållande till den energi de brände på löpning, cykling eller rodd. 30 minuter av koncentrerad träning ger lika bra resultat på vågen, förklarar Mads Rosenkilde.

Mads Rosenkilde tror att en del av förklaringen till de överraskande resultaten är att det är så pass enkelt att träna 30 minuter att deltagarna i studien hade lust och energi över för ännu mer fysisk aktivitet efter deras dagliga träningspass. Dessutom åt den studiegrupp som tillbringade 60 minuter på löpbandet antagligen mer, och därför förlorade de också något mindre vikt än väntat.

Forskarnas resultat har just publicerats i American Journal of Physiology

 

Menisken

Kort om denna del av vår kropp, som för många skapar grund till oro, smärta och ibland skada. Många har, har haft eller får problem med knän. Varför? Olika anledningar såklart, men en orsak kan vara problem med menisken….

healthy-knee-anatomy

Menisken är ett platt lager av brosk som dämpar knäleden där ben möter ben, en stötdämpare som även låter knät att röra sig smidigt. Den är uppdelad i två delar i varje knä -en på insidan av knät (den mediala menisken) och en på yttre delen knä (den laterala menisken). När vi är unga, är menisken tuff och seg och tål de krafter det utsätts för ganska väl. Men med åldern, blir menisken skörare och lättare sliten eller skadad.

De som är yngre än 30 är mest benägna att skada sin menisk genom en akut skada under idrottsutövande eller annan fysisk aktivitet.
Det kan handla om:

  • Ett slag mot knäet framifrån eller från sidan, till exempel när en fotbollsspelare tacklas
  • En överrotation av knät i en vridning, till exempel när en fotboll ändrar riktning eller i skidbacken i en sväng
  • Sätta ner en fot fel eller på en ojämn yta
  • En översträckning av knäet

När vi åldras och menisken blir mindre motståndskraftig, orsakerna till en menisk tår blir allt kopplade till slitage:

Degeneration av brosk i knäet, så kallad artros, kan gör att menisken är mer sårbar.
Repetitiva rörelser såsom att sitta på huk eller på knä kan höja risken för en meniskruptur.
Ibland kan rupturer utvecklas utan känd orsak och gradvis börja orsaka symptom.
Symtom på en meniskruptur inkluderar omedelbar smärta och en märklig känsla i knät när skadan inträffar, smärta på insidan eller utsidan av knäet, svullnad i knät eller att knät låser sig.

LITEN RYGG-ORDLISTA

 Ibland får patienter höra lite termer och ord av mig, av läkare eller i röntgenutlåtanden… här är en liten liten ordlista….

Bröstryggen, utgörs av de tolv bröstkotorna i övre delen av ryggen

Disk, stötdämpande skiva som finns mellan kotorna i ryggraden

Diskbråck, tillstånd då en disk har brustit och buktar ut in mot ryggmärgskanalen

Halsryggen, utgörs av de sju halskotorna

Ischias, smärta som strålar ut i benet i ischiasnervens område

Korsbenet, utgörs av fem sammanvuxna korskotor och sitter mellan ländryggen och svansbenet

L1-L5, de fem ländkotorna i ländryggen

Lumbago, smärta som är begränsad till nedre delen av ryggen

Lumbago-ischias, smärta i ländryggen kombinerad med smärta som strålar ut i benet

Ländryggen, utgörs av de fem ländkotorna i nedre delen av ryggen

Mellankotskiva, se disk

Ryggmärgen, har som funktion att koppla om nervbanor till och från hjärnan

Ryggmärgskanalen, kanal genom ryggraden som innesluter och skyddar ryggmärg och nerver

Ryggskott, plötslig eller gradvis värk i främst nedre delen av ryggen

Skolios, krökningar i sidled hos ryggraden

Svansbenet, utgörs av fyra eller fem sammanvuxna svanskotor

Kinesiologitejp

Ibland tejpar jag mina patienter och så förklarar jag att det är för att stötta och lindra, hjälpa att läka och få bort slaggprodukter…

Vad-är-kinesiotejp

Så här vill jag rörklar lite mer utförligt vad tejpen gör! Kinesiologitejp fungerar genom att mikroskopiskt lyfta huden varvid tryck och irritation tas bort från nerv-ändar och smärt-receptorer och smärtan lindras. Trycket lättas gradvis i lymf-systemet och flödet förbättras, vilket stärker och påskyndar kroppens egen läkningsförmåga. Även blodcirkulationen förbättras i det skadade området vilket underlättar läkningen och slaggprodukter försvinner effektivt bort då lymf-flödet ökar.

Kinesiotejpen kan även ha psykologisk påverkan i den meningen att det förmedlar en stabilitet och säkerhet när tejpen sitter på huden. Tejpen kan öka proprioceptionen, det vill säga uppfattningen om vad kroppen har för position, vilket också kan ge en känsla av säkerhet rörelserna.

De strukturella effekterna tejpen har kan ses vid t.ex. hållning och i syftet att förhindra olika rörelser. Man kan till exempel tejpa ihop axlarna baktill för att undvika att de faller framåt och skapa en hållning med framåtroterade axlar. Om man tejpar en led då leden befinner sig i ett visst läge kan man undvika att leden till exempel når ett ytterläge, vilket man ibland vill undvika.

Tejpen påstås även ha som syfte att minska trycket på en vävnad genom att mikroskopiskt lyfta struktur under tejpen. Många menar också att tejpen aktiverar lymfflödet. Något som är häftigt med kinesiotejpen är effekterna som fås då man tejpar en kraftig blödning. Det verkar som att en blödning läker snabbare på de områden som tejpen suttit.

Vissa skador kan behöva upprepade behandlingar under en tid men ibland räcker en enda tejpning för att du ska uppleva en stor effekt, i vissa fall total smärtfrihet. Tejpen är mycket elastisk och tunn och följer smidigt när du rör dig, tränar, osv. Den sitter på dygnet runt i ca en vecka. Du kan duscha, simma och tejpen sitter ändå kvar, tejpen ska sitta kvar tills den lossnar av sig själv.  Kinesiologitejpningen fick genomslagskraft vid OS i Seoul 1988 och har sen dess blivit en av de snabbast växande behandlingsmetoderna för idrottsrelaterade skador. Idag kan du se den färgstarka tejpen på många idrottare, speciellt inom friidrotten och sprintgrenarna, men även inom bland annat fotboll, handboll och simning.

Eftersom tejpen inte har funnits på marknaden så länge och varit tillgänglig för alla finns det inte heller så mycket forskning på tejpens effekter. Det finns studier som visar att tejpen har god effekt och det finns studier som visar att tejpen har liten/ingen effekt alls.

Det finns de som påstår att tejpen i sig kan snabba på en läkning från en skada dubbelt så snabbt jämfört med utan tejp, men detta finns det inget vetenskapligt stöd för. Kinesiotejpen kan dock vara effektiv i kombination med andra behandlingsformer. Detta är det många sjukgymnaster/andra verksamma yrkesgrupper inom vården som också påstår och har märkt genom erfarenhet, vilket också är viktigt.

Så nu vet lite mer!

Varför blir somliga personer tjocka och andra inte?

Vi kommer närmare en förklaring kanske… är det bara orättviset helt enkelt? Somliga har det lätt i sin vikthållning och andra har en daglig medvetenhet och ibland kamp för att hålla vikten.

fedme-usa_0

Forskare från bland annat Lunds universitet har upptäckt en ny, och vad som tros vara viktig, mekanism bakom utveckling av fetma och associerade sjukdomar som insulinresistens och fettlever.

I fokus är tarmhormonet neurotensin, och dess receptorer. Neurotensin är ett hormon som i huvudsak produceras i tarmsystemet och centrala nervsystemet. Den frigörs vid födointag, speciellt vid intag av fett, och underlättar tarmens upptag av fettsyror.

Bland de personer som ingick i undersökningen och som hade de högsta nivåerna av neurotensin var risken att utveckla fetma mer än dubbelt så hög som bland de personer som hade de lägsta nivåerna.

Forskarnas rön indikerar att höga nivåer av neurotensin också leder till komplikationer pga. fetma, t.ex. fettlever och insulinresistens, och redan 2012 visade forskarna från Lunds universitet att hög neurotensinkoncentration var kopplad till ökad risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

De som har genetiskt höga neurotensinnivåer har förmåga att öka kroppens upptag av fett och att lagra in det i buken och andra delar av kroppen. Det var en överlevnadsfördel på stenåldern när mat inte fanns tillgängligt hela tiden, men idag leder samma sak till fetma och relaterade sjukdomar.

Forskarna hoppas nu kunna blockera hormonets effekt och därmed förebygga fetma hos den fjärdedel av befolkningen som har höga neurotensinnivåer.

Ett alternativ är att hjälpa de drabbade med individuellt anpassade kostråd. Personer med höga neurotensinnivåer skulle i så fall äta mindre fett för att förebygga fetma och dess följdsjukdomar. Och vi vet att det ständigt pågår en intensiv debatt kring kost och livsstil i samhället. Både låg- och högfettdieter har sina för- respektive nackdelar, men har man höga nivåer av neurotensin visar de forskningsresultat som finns hittills att det är logiskt att dra ner på fettet. 

Resultaten bygger på en kombination av data från populationsstudien Malmö Kost Cancer samt studier på försöksdjur. I populationsstudien deltog mer än 28 000 män och kvinnor med en uppföljningstid på i genomsnitt 16 år. Deltagarna lämnade bl.a. uppgifter om kostvanor samt blodprov. Källa: Vetenskap och Hälsa