Socker, fettceller och övervikt.

Vi har väl alla fått höra att socker är dåligt. Men är det verkligen så enkelt? Här förklarar Karin Stenkula som forskar på fettceller vid Lunds universitet, varför våra celler behöver socker och varför vi lagrar energi som fett. Hon försöker ta reda på varför vissa blir sjuka av att väga för mycket, medan andra inte blir det.

Karin Stenkula berättar att många som är överviktiga faktiskt har problem med att lagra in socker som fett. Deras fettceller släpper inte in glukosen på rätt sätt.

– Men det finns en del överviktiga vars fettceller tar upp glukos utan problem, och de personerna blir inte sjuka av sin övervikt, berättar Karin Stenkula.

Därför försöker Karin Stenkula ta reda på vad det är som gör att vissa överviktiga har fettceller som fortsätter fungera bra. Visste man det så skulle man kunna forska vidare för att ta fram behandlingar som gör att det inte är skadligt för kroppen att vara överviktig.

Karin Stenkula berättar att hennes drömmål den närmaste tiden skulle vara att ta fram en slags nässpray skulle göra att kroppen vill använder glukos på ett bra sätt. Hon säger att det skulle kunna hjälpa om man fick i sig något som gör en lugn, för då skulle energin som man inte använder direkt lagras på ett bättre och säkrare sätt.Om man vill hjälpa processen så kan man testa att äta i lugn och ro.

fettceller.inlagringLäs hela artikeln här på Vetenskap&Hälsa


Så tar en frisk fettcell upp glukos:
 Hormonet insulin binder till en receptor på cellytan. Då rör sig proteinet GLUT 4  en s.k. glukostransportör, som ligger förpackad i små blåsor i cellen, till cellens yta. Blåsorna smälter samman med cellens yta och skapar en kanal via GLUT4 som släpper in glukos från utsidan av cellen.

 

Tacksamhet

På ytan verkar tacksamhet att uppstå ur en känsla av att man liksom är i skuld till en annan person. Men ser man djupare på det så är tacksamhet att uppskatta arbete, goda avsikter, många människor runt omkring dig, vädret, vårans kropps reaktioner och liknande – det är ju otroligt att vi över huvudet taget fungerar.

Sanningen är att man stötts på många olika sätt genom varje ögonblick av livet. Du vaknar varje morgon när väckarklockan piper: tack vare ingenjörer, konstruktörer, montörer, säljare och andra som har sålt dig klockan. Min morgonyoga är en gåva nedärvd av generationer av yogis som delat  vad de kan om kroppen och själen.

Och listan kan göras lång på saker jag kan vara glad och tacksam över. Utan att bli salig och utan att överdriva, bara himla glad att jag faktist är 45, fungerar, lite småkrämpor, men på det stora i bra kondition, med jättefin familj och bra på många sätt!

Tyvärr är det så att om man är som de flesta människor, märker man oftast vad som går fel än vad som går rätt. Människan verkar ha snöat in på att notera hur verkligheten inte uppfyller uppfattningen om man tror att det borde vara.
Hur många gånger om dagen blir man inte besviken, frustrerad eller ledsen för att andra inte har uppfyllt ens förväntningar?

Om man begränsar sin uppmärksamhet till hur livet sviker en, ser man aldrig de otaliga gåvor man får hela tiden… 

Ont i ryggen? Rör på dig!

Om du upplever smärta i nedre delen av ryggen, kanske din första tanke är att krypa ner i sängen. Tills för några decennier sen så var detta precis vad din läkare skulle ha sagt dig att göra. Men den företeelsen har tack och lov vänt. Idag råds man detta: När du har ont i ryggen, bör du begränsa eller undvika sängläge.
När du förstår hur kroppen fungerar, är det rimligt att rörelse borde vara bättre än inaktivitet för att främja läkning. För vårt skallett, våra mjuka vävnader och hela systemet behöver rörelse och aktivitet för att vara i bästa skick. Utan aktivitet kan följande drabba dig vilket försämrar ryggen.

  • Muskler kan stelna och försvagasryggrad-fran-vanster-172x300
  • Mjuka vävnader som ligament och senor kan förlora sin flexibilitet och blir mer sårbara för skador
  • Diskarna, som håller vätska som en tvättsvamp, kan förlora näringsämnen, bli uttorkade och oflexibla
  • Utan träning, kan ryggvärk förlängas ibland öka, vilket ytterligare motverkar aktivitet

Det bästa sättet att hålla sig aktiv även när ryggen gör ont är:

  • Aktiviteter som stärker din core
  • Rörelser som upprätthåller flexibiliteten
  • Skonsam aerob träning

Det är viktigt att prata med din läkare, naprapat eller sjukgymnast kanske få ett adekvat träningsprogram, speciellt om du har en akut ryggsmärta.

Sluta inte yoga! Börja istället!

Ja, jag kommer hålla på tills jag blir 100! Hoppas jag…

Denna artikel från senaste Doktorn.se:

”Yoga kan ha en positiv effekt på både balansen och det egna oberoendet som bättre rörelsefrihet skulle innebära för personer över 60 år. Ju äldre vi blir desto mer ökar risken för att råka ut för fallolyckor. Rädslan för fallolyckor och att faktiskt råka ut för en fallolycka är båda faktorer som kan begränsa dig som är äldre i strävan efter att känna dig obereonde i ditt rörelsemönster. Yoga skulle kunna bidra till att minska risken för fallolyckor och samtidigt öka känslan av obereonde hos äldre. Det visar forskning från The George Institute for Global Health i Australien.

Yoga en del av lösningen: Anne Tiedemann vid The George Institute for Global Health och University of Sydney menar att det inte är helt lätt att locka äldre till att delta i träningsprogram som kan hjälpa till att förbättra balansen och att det är en utmaning att få de äldre att engagera sig.
Enligt Anne Tiedmann kan yoga ha en viktig del i att engagera äldre i att underhålla sina fysiska förmågor som är kopplade till balansen.

Viktigt för att förebygga fallolyckor. Anne Tiedman konstaterar i sammanställningen att man kunde se att äldre som utövade bland annat yoga förbättrade sin förmåga att stå på ett ben och att stadigt ställa sig upp och röra på sig från stillasittande.
Fallolyckor är en ständigt påfallande risk hos äldre och inte bara försämrar livskvaliteten hos många äldre utan även kostar samhället stora summor varje år.

Mer forskning behövs. Yoga skulle alltså kunna ha en stor effekt på en åldrande befolkning när det kommer till att förebygga fallolyckor. Nu hoppas man på ytterligare forskning som kan bekräfta att yoga-relaterade förbättringar i balans och rörlighet verkligen kan förebygga fallolyckor hos äldre.”

Igår skrev jag om tillskott. Bland annat D-vitamin. Här kommer en kort sammanfattning om just den lilla vitaminen! Jag har tagit upp den förr många gånger, men den upphör aldrig att vara aktuell. På sonaren för man säger att man ska tanka D-vitamin i solen, på vintern eftersom det i sverige kanske finns behov till att ta tillskott under de mörka månaderna,

vitamin-d-supplement-gel-caplets_123rf_com_-1024x661(1)D-vitamin spelar en väsentlig roll i kroppens kalcium- och fosforhomeostas, benmineralisering samt skelettillväxt. Uttalad D-vitaminbrist orsakar exempelvis urkalkning av skelettet.
Förutom från solljus får vi i oss mindre mängder D-vitamin via kosten, främst från fet fisk, vitaminberikade mejeriprodukter eller D-vitamintillskott.

Riskgrupper som kan få D-vitaminbrist

  • Personer som sällan vistas ute i solen
  • Personer med mörk hudpigmentering
  • Personer som täcker stor del av hudytan med kläder eller som konsekvent använder UV-skyddande solkräm
  • Personer med fettmalabsorption, såsom vid leversjukdomar, cystisk fibros och Crohns sjukdom.
  • Överviktiga eller de som opererats med gastrisk bypass (fettväv binder upp det fettlösliga D-vitaminet)
  • Veganer och andra som inte äter fisk eller mjölkprodukter
  • Ammade barn som inte får D-vitamintillskott
  • Gravida som inte äter D-vitaminberikade livsmedel eller som bär heltäckande klädsel

D-vitaminbrist hos barn

Rakit (”engelska sjukan”) – Allvarlig D-vitaminbrist kan leda till att kroppen inte kan lagra tillräckligt med kalcium och fosfor i benstommen under uppväxten. Benstommen blir mjuk och böjlig hos barn och leder till felställningar i skelettet som hjulbent- eller kobenthet, insjunken bröstkorg och deformerat bäcken. Fontanellerna sluter sig sent och skallen blir större än normalt. Tänderna kan komma sent och utvecklas dåligt. 

D-vitaminbrist hos vuxna 

  • Benuppmjukning, osteomalaci med skelettvärk
  • Muskelsvaghet, muskelömhet och proximal myopati
  • Frakturer
  • Diffusa smärttillstånd 
  • Gångsvårigheter
  • Parestesier, kramp
  • Koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och irritabilitet

Kontakta läkare om du misstänker att du är i riskzonen. Du kommer behandlas med D-vitamin i olika doser och vad gäller solexponering är det svårt att ge rekommendationer eftersom vi är så  olika.

Behöver vi vardagsmotionärer tillskott?

Tittade på Vetenskapens Värld här om dagen som sammanställer de program som handlat om kost och träning. En av frågorna som togs upp var just: behöver jag som vanlig fritidsmotionär extra protein eller extra tillskott? Jag äter ju nyttigt, men kan jag bli ännu bättre om jag äter kosttillskott?

Svaret som experten gav var: ”Du behöver inga kosttillskott. Allt du behöver få i dig kan du få via kosten, även om du tränar mycket ambitiöst.” Är du elitmotionär och har idrottandet som ett yrke är det en helt annan femma.
Vid en relativt hög träningsdos som jag kanske ändå har är det dock bra att hålla koll på att kosten verkligen är allsidig för att du ska kunna ge din kropp optimala förutsättningar för träningen.

Man kan tänka lite extra på följa typer av tillskott, är man på något sätt osäker tycker jag man ska ta kontakt med en dietist. Men det mesta av dessa kan du även få i dig via din vanliga kost. Och jag brukar tänka på vinter och sommar, på sommaren får jag i mig ljus och energi vilket jag ibland saknar helt på vintern då jag kanske väljer att ta vissa av dessa tillskott.

D-vitamin betyder mycket för immunförsvaret, skelett­et och musklernas funktion. Det är därför en viktig komponent om du ska prestera. Ät mycket ägg, makrill och annan fet fisk.

Omega-3 är extra nyttigt för träningsfreaks. Fettsyrorna kan lindra en del av de inflammations­till­stånd som hård träning kan leda till och därför motverka skador.

Kalium och magnesium är salter som du kan få brist på om du svettas mycket. Gröna bladgrönsaker, nötter och bananer fyller på förråden.

Järn ingår bland annat i produktionen av röda blod­kroppar som transporterar syre i kroppen – och är viktigt för uthållig­heten. Rött kött har mycket järn.

Källa: IForm.se

Andas på internationella Yogadagen

I vårt dagliga liv andas vi sällan den fulla omfattningen av våra lungors kapacitet. Det betyder att vi inte utnyttjar fullt ut vår kropps förmåga att absorbera syre. Me om vi yogar hjälper vi kroppen och oss själva att lära oss att andas djupare. Bearbetningen av  syre blir mer effektivt och får oss i bättre form.

Prova principen av djupandning:
Sitt bekvämt på golvet eller i en stol. Aktivera din mage när du andas in så att du kan helt fylla lungorna. Andas in så mycket du kan och stanna upp, slappna av och känn efter. Kan du andas in lite till? Blir du förvånad över hur djupt du kan andas?

depositphotos_75958299-International-yoga-dayAtt dra ner luft i den nedre delen av lungorna, där syreutbytet är som mest effektivt, har ett brett utbud av välgörande effekter på kropp och själ. Den saktar ner pulsen, tillåter musklerna att slappna av, sänker blodtrycket, lindrar ångest och lugnar ditt sinne.

Så idag när det är Internationella Yogadagen varför inte andas lite extra medvetet!

Dålig dag?

Vi har alla dåliga dagar, dåliga veckor, eller till och med dåliga månader stunder när det känns som om vi är fångade i oss själva. Det kan vara svårt att hitta ut ur ett dåligt humör.Vi vet att vi ska tänka positivt och vara medkännande med oss själva. Men vad ska man inte ska absolut inte göra? Jo prova att tänka på vad du kan sluta göra

1. må dåligt för att du mår dåligt. Att försöka vara glad hela tiden bör inte vara vårt mål. Det är omöjligt! Så istället för att tro att du är sämre än andra eftersom du är arg, ledsen, deppig, eller frustrerad, tillåt dig själv att vara dina känslor som de faktiskt råkar vara och låta dem ta sin tid. Sen kan du släppa dem och göra plats för fred med dig själv.

2. Fokusera på problemet, inte lösningen. I stället för att klaga, identifiera åtgärder du kan göra för att få dig till en mer balanserat tillstånd.

3. Att tröstäta. Det kan kännas bra en stund, men så snart du ätit din tröstemat, kommer skuld och skam som ett brev på posten.
Nästa gång du är frestad att tröstäta, påminn dig själv om att det förmodligen kommer att förvärra ditt dåliga humör, så välj hälsosammare mat.

4. Undvika frisk luft. Gå ut – ditt humör kommer bli bättre. Solljus är naturens antidepressiva medicin, trots allt.

5. Att fastna i sitt huvud. När vi är på dåligt humör, tenderar vi att fokusera på vad som inte går bra. Så i stället för att vältra sig i självömkan eller överanalysera tidigare draman, börja leva!